VJP LN Gråsidingens Natt och Dag
e. VGP Bobby von der Alten Ziegelei
u. Gråsidingens Iris

10 maj 2006 såg denna lilla viting dagens ljus! “Daggi-daggmask” är det inte helt smickrande smeknamnet på min senaste krabat men heter man Daggi och alltsomoftast som valp droppade torkade daggisar på golvet så...
Blott 4 månader gammal hade jag redan fått se de egenskaper jag förväntar mig hos en vuxen münster. Tidigt utvecklad med närmast outsinlig arbetslust - fröken simmade och spontanapporterade fågel vid 9 veckor, spårade självständigt och hämtade trut och rävrompa vid 11 veckor, bra stånd vid 12 veckor, visade bra fältsök och precisering på långa håll vid 4 månaders ålder. Dräparlusten har också prövats, blodspår fungerar och drevskall har väckts på allehanda viltsorter:-)
Dessutom söt och charmig som få, orädd, påhittig och lättlärd med en stor portion ”kan-själv”-mentalitet. Kort sagt urtypen för en KlM! Daggi är nr 5 i min tiklinje som sträcker sig över en lång rad kompetenta jakthundar - Sippan, Bellis, Dea, Iris och senast nu Daggi - som alla har varit något av favoriter för mig och var och en utplockad som ”bäst i kullen”. Pappa Bobby verkar ha bidragit med en minst lika kompetent halva eftersom rapporterna från kullsyskonen är i samma anda, Daggi verkar alltså inte ens vara särskilt unik:-)
Daggis alla goda anlag bekräftades också med råge på det tyska provet VJP som Daggi med framgång bestod i april 2007:-)
 För Daggis meriter, stamtavla och bilder...se här>>>
                     9 veckor                  11 veckor                  4 månader
 

HZP Donna von Ibbenbüren
e. VGP Amor vom Eichenkamp
u. VGP Franka vom Eulenfelsen

Donna kommer från Tyskland och har liksom Finja gjort sina prov där med toppresultat beträffande både jaktprov, exteriörbedömning och HD- liksom övriga ZW (avelsvärden), även Donna är alltså avelsgodkänd i Tyskland:
Sil, 70 pkt VJP
otroliga 193 pkt på HZP
SG/V på exteriör
HD Frei med HQ 1.00 och HD index 134.
Donna en mjuk och rar, svansviftande kärleksfull fröken med full fart vad gäller det mesta. Dessutom är hon väldigt välbyggd med en päls av absolut högsta kvalitet. Hon smälte in i vår flock från allra första stund och har även hon, precis som Finja, klarat övergången från hundgårdsliv till “hushund” utan minsta problem. Nåja, vi får hålla ett vakande öga på matbordet om där står något läckert. Allt ätbart som ligger i skålar måste ju var ämnat för vovvar är hennes motto, ännu så länge.
Hennes far är den välmeriterade, tjusige och mycket trevlige VGP Amor vom Eichenkamp (HD-index 144) som även är far till min I-kull. Är väldigt förtjust även i hennes kullbror Dux som Rainer tog som parningsvalp efter Amor och som redan klarat av sitt VGP med 1:a pris. Donnas mor heter Franka från den välmeriterade F-kullen vom Eulenfelsen där hela 5 stycken har pris på VGP, 4x1:a pris och 1x2:a pris varav Franka ligger i topp med sina 336 poäng:-) följd av bl a brorsan Fürst, pappa till Balu vom Forstweg som nämns nedan. Varmt välkommen Donna! Och stort tack Herr Krämer för en sällsynt trevlig tik!
Donna har tre Jaktmeriterade barn: Poa, Pinus o Primula. För Donnas meriter, härstamning och bilder......se här>

SV-02 Gråsidingens Elodea
e. VGP VDHCH Niklas vom Fuchseck
u. J Gråsidingens Bellis

Dea är född i februari 2001. En stor personlighet som ofta skrattar med hela garnityret och knorrar som en brumbjörn av välbehag när man gosar med henne. Inget går hennes näsa förbi, varken vilt eller ett kolapapper i fickan, hon är vår största “ficktjuv”.
Dea är mor till två kullar födda 2003 resp 2005, bägge avelsgodkända enl SVKs normer med tyska hanar av bästa härstamning och meritering: Amor vom Eichenkamp samt Balu vom Forstweg. Ett par av hennes avkommor framfötterna på jaktprov redan första säsongen ännu inte året fyllda. Bland annat hennes dotter J Gråsidingens Icterina och sonen J Gråsidingens Ilex som  blev både jaktprovs- och viltspårmeriterad och fick Östras vandringspris “Allroundjaktpriset” 2004  blott ett år gammal. Även syrran Gråsidingens Iris har visat sina jaktliga talanger med höga egenskapssiffror på jaktproven och dessutom visad skallförmåga på hårvilt. Även i nästa generation har fötts Måra, Molke o Daggis som alla visat utmärkta jaktliga anlag på jaktprov.
Dea har själv visat mycket goda jaktliga egenskaper på jaktprov, väsentligt över rasmedelvärdet, enbart 10:or i betyg i eftersöksgrenarna ÖKL samt även godkänd anlagsklass viltspår.
“Söt som socker” är hon. Dea har på totalt 6 utställningar: 5xCK, 2xCACIB, res-CACIB, 2xBIR samt BIM 15 månader gammal på Ånnaboda Riksutställning. “SG/SG” på Zuchtschau i Tyskland.
Hon är vår absolut mesta allroundhund med klingande drevskall för hårvilt, även som “spurlaut” på färska slag, fint fältsök och samtidigt en känslig näsa med mycket bra ståndanlag och en avance det “sprutar om”. Ställer vildsvin med skall och är ändå en mjuk, lugn och lättsam hund med den bästa “på och avknapp” jag har erfarit hittills.
För Deas meriter, härstamning och bilder......se här>

HZP Finja vom Neffelbach
e. VGP Nero vom Eusternbach
u. VGP Alfa vom Neffelbach

Finja är året äldre än Dea och importerad från Tyskland där hon har gått sina jaktprov med mycket fina resultat. Sedermera åkte jag tillbaka till Tyskland för den exteriöra granskningen som hon klarade med glans med ett “SG/SG” vilket innebär att hon även är godkänd för avel även enligt de tyska kriterierna.
Om Dea är en lite av en “ulv i fårakläder” som spelar på sitt näpna uppsyn, är Finja med sitt atletiska yttre en lekfull, sprallig, kärvänlig kelpotta. Även Finja har sina begåvningar, om Dea är ficktjuv är Finja en inbrottstjuv. Finns icke en dörr hon inte klarar att öppna, även de som går inåt. Sen har hon också en unik 360-graders spinn på stället som hon tar till när hon blir riktigt glad.
Jaktligt sett är hon en riktig jaktmaskin, fältsöket är av allra bästa märke liksom vattenpassionen. I Tyskland bedömd som “Sichtlaut” på hårvilt. Har mycket viltskärpa, men är även hon en socialt mjuk och lättsam hund att ha att göra med i alla lägen, extremt social med alla, både folk och andra hundar.
Hennes barn har ärvt mycket av hennes jaktlust och trevliga psyke. Finja har 6 jaktmeriterade barn, bland annat J Gråsidingens Gaudinia med 1:a pris på jaktprov samt J Gråsidingens Glim som förutom jaktprovsmeriten har visat en mentalitet som räcker för att klara utbildningen till Räddningshund i människans tjänst. J Gråsidingens Knytting och J Gråsidingens Kanel gick bägge till pris på Riksprovet 2006 på sina allra första jaktprovsstarter. Under våren 2007 har Gråsidingens Måra och Gråsdingens Molke med framgång bestått det tyska unghundsjaktprovet VJP och under hösten 2007 har Molke som första svenska KlM någonsin bestått avelsprovet HZP och är därmed jaktligt godkänd för avel i hemlandet med sina 71 Pkt Sil VJP och 180 Pkt HZP!
För Finjas meriter, härstamning och bilder......se här>

J Gråsidingens Cirrus
e. Bobby
u. LP Orresta’s Anemone

Cirrus är nu äldst i flocken vilket är svårt att förstå. Tyckte inte det var länge sen han utmärkte sig i valplådan som “Favvo-nr-1” redan några dagar gammal. Cirrus är också en riktigt myspotta som aldrig får nog. Slutar man klia får man ofelbart en uppfordrande tass i knät eller på axeln. Hans främsta kännetecken är att han greppar tag i besökarnas händer eller armar och bogserar in dem genom dörren vare sig de vill eller inte. Han måste bara ha något i munnen, i värsta fall får det duga med besökarens sko. Cirrus har alldeles på egen tass kommit på att om man städar upp de övriga hundarnas skålar och levererar dem till middagsbordet där de tvåbenta sitter och äter kan han tjäna ihop till levernet i form av knäckebrödbitar...
Cirrus har också visat sig vara en fin avelshane till de två kullar han har med Finja ovan,  som han delar de fyra jaktmeriterade barnen Gaudinia, Glim, Knytting och Kanel med. Glim är nära nog en kopia av far sin i allt och utbildad och godkänd räddningshund. Dessutom har han 3 jaktmeriterade barn i Tyskland: Poa, Pinus o Primula som alla visat utmärkta jaktegenskaper och skall. Jaktligt sett är Cirrus en lysande apportör och Schweisshund, på fält går han väldigt stort om än lite svårstyrt ibland eftersom hårvilt alltid lockar i angränsande skogspartier. Rävjakt är hans absolut främsta intresse och drar sig inte för att ta ett dödligt nappatag med en skadeskjuten räv. Hade tidigt utvecklade ståndanlag och gör skarpa avancer med vidöppen mun:-) Har sitt välförtjänta 2:a pris på fältprov, nästan enbart full pott på spår o vattenprov i ÖKL och enbart lyckade starter på viltpårprov. Exteriört är han av den typ man ofta ser i rasens hemland. En maskulin kille med rejäl benstomme, vacker päls och mycket vackert huvud, precis lagom stor med sina 55 cm.
För Cirrus meriter, härstamning och bilder......se här>

 --- In Memoriam ---

LP Orrestas Anemone

1992 03 02 - 2007 11 15

Sippan är stammodern i min uppfödning. Sedan flera år hade Sippan dragit sig tillbaka till ett “soff-&-pralin-liv” hos mina föräldrar. Men nu har hon 15 år och 8 månader gammal fått lämna jordelivet, till stora delar fortfarande vid överraskande god vigör. Maken till järnfysik och tillika hälsa har väl sällan skådats.
En viljestark och en exceptionellt duktig jakthund med mycket starka anlag och egenskaper som hon både visat på jaktprov och som hon dessutom har nedärvt.

Under ett drygt  decennium har Sippan som enda KlM-tik i Sverige haft 7 stycken jaktprovsmeriterade avkommor:
Bellis, Barbarus, Balsamita, Briza, Cirrus, Cattleya och Cinna! Och till dags dato har hon också inte mindre än 15 jaktprovsmeriterade barnbarn!
20/24 avkommor är HD-röntgade, samtliga är UA.

Lättlärd - mycket! Bland annat fick hon LP och 1:a pris i elitklass på lydnadprov. Sippan hade ett psyke som skulle kunna hålla vilken vargflock som helst på mattan - en riktig järnlady:-) Men ack så människokär, snäll och trevlig socialt sett.

För Sippans meriter, härstamning och bilder......se här>

940709-060914

Gråsidingens Aqvilegia
e. SUCh Xantemi’s Basen
u. LP Orresta’s Anemone

Inte trodde jag väl att min förstuppfödda skulle gå hädan före sin mor... men 12 år är dock ändå en aktningsvärd ålder för en hund. Att det ska vara så tungt att se sina gamla trotjänare passera vidare till hundhimlen där antagligen vår gamla Molly redan väntar. Man vänjer sig aldrig...

Fideli var vår absolut största personlighet av dem alla. Listig som en räv och efter mamma Sippans pensionering både flockens ledare och polis. Ett jobb som hon skötte på ett mycket oblodigt sätt, genom att flirta med sina undersåtar medelst rumptacklingar eller nostryckningar, två specialiteter jag hittills inte sett någon annan hund utöva. Fideli hade den bästa näsan av alla våra hundar, har aldrig stött en fågel av misstag och är spårnoga som en tax. Vår mesta rådjursdräpare och samtidigt den hund jag helst släppte på nylandade, springande ripor för att komma till skottchans. Inlärning av rävapportering var oförskämt enkelt, ett apportkommando och hon tog räven med ett morr av kamp och belåtenhet. Vattenpassionen på topp och det finns inte en brygga eller båt hon inte dök från. Hennes barn är likadana, bland annat J Gråsidingens Dådra, Filago och Fryle med sina otaliga 10-10 på spår och vattenprov. J Gråsidingens Filago har också lyckats med den enormt fina bedriften att få 1:a pris i ÖKL med fältbetyget 8 (180 poäng) vilket innebär direktkvalificering till Elitklass! Vattenpassion och spårförmåga har hon bevisat många ggr om på prov. Hennes “utställningskarriär” är värd ett omnämnande. Från en slät etta i ukl tog vi ett jätteskutt till veteranklass där hon på sina två utställningar erhållit CK och slutade som 2 bästa tik resp Bästa tik och slutligen BIR. Hela 10 år gammal på ÖSVKs sommarutställning 2004 slog hon alltså alla de yngre förmågorna! Det kan man kalla välbehållen veteran!
Som kuriosa hade hon anlag för Jungclauska tecken, en inte så vanlig genkombination nu för tiden. Flera av hennes barn i andra kullen uppvisar denna charmerande egenskap.
För Fidelis meriter, härstamning och bilder......se här>

Bild från i mars 2006, Fideli nära 12 år gammal.

J Speja

1992-2004